2006 Offersöy

Det här blev en kul men lite annorlunda vinterresa. Baktanken var att vi också skulle kunna se lite späckhuggare. Vi startade en onsdag i mitten av november efter jobbet och begav oss till Arlanda. Den utvalda fyrklövern var Kapten PerT, Ola – Kenai, Curre och Sippen.

Eftersom det var sen eftermiddag och vi hade 1a klass biljetter så grundade vi i SAS-loungen med lite självförtroende. Till Gardemoen kom vi snart och hann med ytterligare öl innan vi fortsatte mot Lofoten och Harstad/Evenes. Väl uppe i luften informerades om att det inte var de bästa väderförhållanden som rådde. När vi närmade oss slutdestinationen så omdirigerades vi till Kiruna. Besvikelse, men också ytterligare möjlighet att fukta våra torra strupar. Efter en dryg timme i Kiruna kunde vi ta oss den sista biten in i Norge och anlände överförfriskade ett par timmar försenade när klockan närmade sig midnatt. Det behöver nog knappast påtalas hur glada vi var åt den förbeställda transfern som stod och väntade.

Ytterligare en timme i beckmörkret på slingriga vägar med endast någon kort paus för att lätta på trycket innan vi anlände Offersöy Feriecenter in på småtimmarna. Vi stupade i säng.

Bättre mornar har man skådat. I och för sig i Norge på havsfiske men oj, oj vilken bakfylla, vissa värre än andra. Sippen som knappt har ledsyn hade dessutom druckit bort sina glasögon, något som inte rekommenderas om man ska ägna sig åt valskådning.

Vi kom i alla fall upp runt 7 då vi var motiverade och 3/4 av oss lyckades trycka ner lite frukost. Sippen som endast promenerade i snön hittade till allas förvåning glasögonen i ett hjulspår. Den klanten hade tappat dem när vi i natten brottat oss ur transferbussen, som därefter backat över dem och plattat till dem, men bara lite. Det är bra med snö!

Nu började vi närma oss det vi kom hit för – lubb (skulle det visa sig). Båten var ok, en 17-18 ft Silver Viking med ganska bra plats men den utlovade GPSen lämnade mer att önska. Det var en hand-GPS med karta men inget sjökort och som dessutom inte gick att starta – perfekt!

Vi kom ut och det var ok sjö. Vi jobbade oss ut mot de närliggande öarna och fick resans första fisk. En sej på kanske 4 hg. Fisket var trögt som på alla nya platser och vi fick inga egentliga påslag förrän vi kom ut mot grundområden i mitten av fjorden. Vi fiskade nästan uteslutande med pirkar och makkar och började få lite fisk men nästan bara Lubb. Kenai som tidigt på första resan till Fröya skaffat sig epitetet “Lubb-Ola” gjorde ingen besviken men även vi andra drog våra strån till stacken. Med undantag för Sippen såklart som väntade inträde av bättre fiske och utträde av bakfylla.

Första dagen bjöd på lite blandat resultat med framförallt ett par större lubbar på kontona. PerT fick en lubb på 4,4 kg, Kenai 4 kg jämt och Curre en på 3,5 kg. Vi tre delade på 23 fiskar, blandat mellan torsk, sej och lubb utan att komma upp i någon storlek. Sippen låg i bakvattnet och lurade och fick en endaste fisk första dagen, dock dagens största som var en torsk på 4,5 kg. Djävla Sippen!

Dagen efter hade vi lärt oss vattnen och resultatet blev något bättre när vi snabbare letade oss ut mot grundområdena i mitten av fjorden. Dock var det mest småsej och lubb som kom upp. Ola fick en kolja (såklart) och Sippen fortsatte på den inslagna vägen och fick inget. Mot mitten av dagen lyckades han dock lura (antagligen pricka) en pytte liten uer så även han kom med i protokollet. Det mörkande snart och såg ut att bli oväder så vi drog oss närmare land med ett par korta stopp.

På det sista stället släppte vi alla ner och som vanligt klart sist, Sippen. Hans pilk han knappt lämna relingskanten innan Sippen höll på att ramla överbord. Vi andra undrade vad som hände och inom 15 sekunder låg en jättetorsk i vattnet bredvid Sippen så vi kastade oss på huggkroken och in dunsade en torsk på 9 kg. Djävla Sippen!

Sista dagen vaknade vi till halv storm. Vi åt en lugn frukost och studerade sjökortet för att hitta nått ställe att kunna fiska på. Därefter konsulterade vi campägaren och enades om att försöka gå in i den närliggande viken. Vi gick ut från hamnen men så fort vi kom förbi vågbrytaren insåg vi vilken grov sjö som gick och det var svårt att bara hålla kurs överhuvudtaget. Att gå ut i fjorden sen en lång vänstergir, iofs i medvind, skulle inte visa sig görligt. För att sen inte tala om tillbakavägen. Vi slog helt om och återvände strax till bryggan efter vårt lilla äventyr.

Totalt fick vi på resan 51 fiskar som tillsammans vägde 75 kg varav de flesta var lubbar. Annars en del torsk men få över 2 kg och massa småsej. Det som går utanpå allt annat är såklart att Sippen fick 3 fiskar varav 2 lyckades han uppenbarligen pricka i huvudena och hans egen snittvikt blev då 4,5 kg vilket skulle varit en större fisk än någon av oss andra mäktade med. Djävla Sippen!

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *