2019 Å

Man längtar och längtar. Förbereder och planerar. Ser fram emot en sen länge bokad vecka och så vips, så var vi på väg. Team Capracol skulle till Å den 15 maj 2019.

Avresan gick djäkligt bra! PerT blev iofs tillbakakallad till incheckningen via högtalarsystemet när vi väl var inne men det var bara en gaspatron som skulle granskas innan den fick tas med ombord. Vi chillade i loungen innan det var dags att lätta. Flygresan gick snabbt. Hämta bil, handla mat, lite öl och ett skrovmål på Frasses innan vi rullade norröver.

Allt flöt ända tills strax innan Svolvarer då det uppenbarade sig en liten man vid horisonten – en polis… Han hade med sig någon form av digital mätutrustning som stod på 68. Det kändes bra tyckte vi. Problemet var bara att 50 tydligen var max. Och om det stod mer än 50 fick man betala …. 6.000 kronor! Hur som helst PerT fick hänga 10 minuter med en trevligare kollega till mätpolisen och blåsa i ett sugrör innan vi fattigare kunde åka vidare. Nåja, det kunde gått värre och polisen kanske kunde haft synpunkter på de gröna burkar som låg och rullade runt Perts fötter. Stämningen i bilen gick iaf ner lite… vi rullade molokna vidare, åt i Svolvaer och rev sen av de sista 20 milen till Å innan vi 22 anlände campen.

Torsdag 16 maj
Vi startade upp i rimlig tid den här första dagen. Guiden ville möta oss på bryggan 07:30 och för ovanlighetens skull tänkte vi, varför inte…. Vi skrev på båtkontraktet, kollade att alllt såg bra ut och sen var det dags för en för en första tur på havet 2019. Lite problem som alltid, menyerna på tyska, gamla gps-spår och allmänt stökig sjö så snart man lämnat hamnen men ändå över förväntan!

Vi åkte ner söderöver men sick sackade genom strömmen och rätt som det var så var vi ute på de friliggande grunden och djäklar vad fisk vi fick – eller inte…..
Vi kollade Finnigen, vi kollade Nyklakken, och säkert något ställe till men helt soprent. På Nyklakken låg dessutom 3 andra båtar så det var inget vi ville hänga runt på. Vi gick norrut istället!

Vi hade fiskat häruppe tidigare och hade iaf lite koll på vart vi skulle. Vi åkte upp på Tind och hittade då rätt bra fisk. Det var 15-16 kilos torskar lite överallt i båten även om Curre tappade den finaste samtidigt som Kenaibröderna såg till att kroka de största exemplaren. Det blev en 15 respektive 16 kilos till varje bror.

Kurtan och PerT fick vänta på framgången. Men den kom den med. Vi fiskade runt mest hela dagen utan att det lossnade men det var ändå rätt ok. Vi fick lite fisk här och där men det var faktiskt riktigt svårt. Rätt som det var kom dock helt oväntat ett hugg som PerT annonserade som Kveite och visst var det hälle på gång!!! PerT gjorde processes kort med kveiten och snart bordades en 103 cm lång skönhet som säkrades längs relingen.
Totalt fick vi idag 290 kg fisk och en hel del större vilket ändå kändes rätt bra.
Kvällen avnjöts till färsk fisk badandes i hummerfond till ett glas vitt innan vi bortåt 22 äntrade sängarna.

Fredag 17 maj
Idag hade vi med oss guide i båten. Ett trevligt inslag i det ganska fina vädret.

Vi sammanstrålade på bryggan runt 07:30 och körde sen ut. Vi hade bestämt oss för att gå ner mot Varöy eller Röst men startade med ett par drifter i strömmarna nära oss för att dra lite betesfisk. Det gav exakt noll fisk. Vi startade då resan ner mot Brunskallen som grundet heter och det tog kanske 45 minuter att ta sig dit. Väl där fick vi inte mycket. Guiden sa att det fanns fisk och rätt som det var så började det nappa. Kurre, Pärsa och Ola började dra några fina torskar med vikter uppemot 17 kilo. Vi hade alla på en del och landade ett knippe fina fiskar – utom PerT. En ny kapten med egen ratt var inget som föll den gamle besserwissen i smaken så PerT svarade med att få 0 fisk. Alltså inget alls! Det fanns en hel del fisk i vattnet men det var ingen långt ifrån någon hausse. Fiskarna som landades var dock oftast över 10 kg. PärM och Curre lyckades bäst med 3 var över 10 kg där toppfisken vägdes in till 16,5 kg. Därefter dog fisket verkligen ut. Totalt!

Vi avverkade 15 distans i jakten efter fisk helt utan resultat. Vi åkte hela vägen ner över Rösthavet för att på plats få 0 fisk. .. är det ens möjligt?

Vi åkte tillbaka och fick ingenting innan vi kom överens om att nu måste vi fiska flundra. Vi? Flundra? Vi åkte iaf ner till stället med det tilltalande namnet Jimmys håla. Släppte ner och inte tog det lång tid innan Bo-Ko fick en riktig albino-flundra. Inte en stor, men en flundra är alltid en flundra! 76 cm.

Vi försökte på ett par ställen till men utan resultat förutom några mindre torskar innan vi bestämde att det var dags för terassen. Totalt fick vi idag 8 fiskar över 10 kg och vi avslutade dagen med en grym chili tillsammans med en ch Musar och en Lynch Bages som tillverkades i början av 2000-talet.

Lördag 18 maj
Lördag. Vi ställde klockan på 05 och kom upp bra. Iväg vid 06:20 med siktet inställt på Nyklakken. Det var hur lugnt som helst på insidan men när vi kom ner mot strömmen och vände norrut så blev vi varse den hårdare sjön. Vi drog ner på farten när vi fortsatte mot grundpartierna längre bort på norrsidan. När vi kom till Finningen fick vi problem med oljemätaren som började tjuta. Ett telefonsamtal till guiden sen var problemet löst, dra ur dödmansgrepp, tryck 3 ggr på knappen och tyst blev det.

Sjön var bökig och vi gick köra i 10 knop nästan hela vägen innan vi en halvtimme senare gled in på Nyklakken. Vi fick ingenting! Och det vågade.

När vi efter ett tag gick ner på utsidan så hittade vi ett stim som hängde på 60-70 meter och vi testade en drift. Smack! Det var PerT som öppnade fisket med ett hugg men inom kort stod 4 glada fiskare med varsitt bugande spö. I första driften landade PerT en 17 kgs torsk, PärM 18,5, Curre 12 och Ola 10 kg. Vi kallar det en bra drift! Vi körde på samma drift sen i 3 timmar och fick fisk på i princip varje drift. Ola toppade med vår första torsk på Å över 20-strecket med en 21 kgs. Totalt fick vi 9 över 10 kg och ett knippe på 7-9 Kg. När fisket sen dog ut bortåt 11 då också högvattnet vände så stävade vi söderut till hälle-spotsen vi testat tidigare. Utan resultat men det var sjukt skönt att söka lä bakom öarna runt Varöy.

Vi åt lite lunch, repade mod och begav oss ut i strömmen. Det gick som vanligt med ett par satta beten, allmänt stök och ingen fisk. Efter ett par drifter gav vi upp och körde hemåt.
Snabb rensning och sen en ”fin bärs” på restaurangen innan det var dags för terassen.
Kvällen blev lagom lång med en sagolikt smarrig fiskgryta, lite ljug ett par crepes och vitt vin. Innan kvällen var slut hade vi dessutom hunnit med att se en stenbit och att moona ett bröllop. På det hela en riktigt bra dag på Å 2019.

Söndag 19 maj
Vi gick upp 06 och kom iväg från bryggan vid kvart över sju. Det var stilla på havet men precis som alltid kom vinden så småningom. Idag försökte vi få småsej till bete ute på grundet i strömmen och det gick också precis som vanligt – åt helvete. Det är bara stökigt och man fattar inte vad som händer med båt, linor och pilkar. Vi satte en pilk innan vi åkte vidare.

På utsidan blev det mer och mer blåsigt och havet djävlades med oss mest hela tiden. Det tog en stund innan vi kom fram till Nyklakken men vi kom dit i alla fall. Vi hittade samma stim som igår men inte lika huggvillig fisk. Vi var tvungna att fiska ner mot 80 meter vilket är svårt när vinden ligger på och strömmarna är starka.

Direkt på första driften hade PerT ett riktigt fint påslag som drog i väg med hög fart, antagligen en hälleflundra men den rackarn smet. På tredje driften lyckades vi till slut hitta lite fisk och det var bra storlek på dem vi lyckades lura. Curre startade med en 11 kilos, PärM och PerT varsin 8 kgs och Ola någon mindre. Därefter fick Pärsa en fin hälleflundra på 100 cm. En ganska lugn fisk som vi inte artbestämde förrän vi såg den. Det följdes av att Curre fick en torsk som i forna dar skulle benämnts som ”giftastorsk”. En mäktig pjäs på 20 kg! Det är dom vi ska ha!!

Lite senare smällde det på Perts spö och upp kom en torsk som uppskattades till 15 kg men sen hände inte mycket mer.

Vinden var stökig, vågorna stora men solen sken. Vi bestämde oss dock för att fortsätta på lugnare vatten till lite mat och en öl. Vi begav oss in närmare mot land och låg och drev på kveite medan vi åt. Och djäklars om vi inte fick en hälleflundra. Olas spö bugade och han var snabb att plocka upp det och en 78 cm hälleflundra kom med upp till ytan. Sen hände inte mycket innan vi begav oss in till ”Eriks håla”.

Vi hamnade fel i en drift men sen i nästa drift smackade det till hos Curtan och upp kom en liten hälleflundra på 40 cm. Helt osannolikt följdes den av ytterligare en hälle på 60 cm för Curre. Och sen en tredje gång så pangade det på hos Curre igen men den sista hällen lyckades smita….

Vi omgrupperade lite till en ny håla och Ola var den som fick fisk, 60 cm hälle. Nu hade vi fått 5 flundror och tappat 2 antagliga hälleflundror. Inte illa!

Vi avslutade med ett par drifter ner mot strömmen innan vi gav oss för dagen och begav oss mot La Terazza.

Måndag 20 maj
Vi hade bestämt oss för att köra torsk på förmiddagen och hälle på eftermiddagen och så här med facit i hand, det var väl ungefär det som hände….

Vi kom iväg runt 7 på morgonen och gjorde ett resultatlöst släpp i Eriks håla. Sen gick vi vidare norrut och inom en halvtimme var vi uppe på de nordliga grunden. Det var en stökig resa dit och när vi väl kom fram så låg 2 båtar på exakt samma spot som vi siktat på. Vad är oddsen för det? Vi fick några fiskar men inget fantastiskt så vi körde vidare. Nästa grund, nästa brant, nästa spot. Små och få fiskar men så en hälleflundra till Kurre. Inte stor men ändå en hälle. Vi gick vidare ner på tind utan resultat och sen vidare till en ny liten brant som vi hittade.

Det tog ett tag men precis när vi tänkte dra vidare så kom det lite fisk på lodet och vi fick ett par bättre torskar över 10 kg innan PerT fick en riktig fining på 18,5 och Ola en på 20 kg. Fisket dog ut och vi testade Nyklakken igen innan vi bestämde att nu är det dags för lunch och en omgruppering. Tacos, en öl och sen in mot ”Flaket”.

Väl där så var det soligt, lugnt och stilla – allt som en fiskare kan önska, om man inte heter Bo-Ko. Djäklar vad den grabben kan svettas. Vi drev lite i det lugna vädret men snart bugade Pärsas spö och upp seglade en riktigt fin Hälleflundra på 117 cm.
Vi fortsatte på olika fläckar men endast med resultatet att Kurre fick småtorsk. Vi testade säkert 10 olika fläckar men bara småtorsk.

På eftermiddagen gick vi ner på sydsidan av strömmen, ner till Mosken.
Vi hade pratat med guiden som visat var och hur vi skulle fiska. Sagt och gjort vi testade. Det gick som vanligt sådär…. vi slutade, omgrupperade och lade oss sen långt nere i Mosken. Där blev det ett riktigt båtparty i stiltjen och solen.

Det började med att PärM drillade upp den finaste sjöpalmen som vi sett sen Fröya 2009. Därefter lyxade vi med en öl samtidigt som vi satte spöna i spöhållarna och bara njöt av stillheten och solen – och PerTs vädersläpp. När vi var klara bestämde vi oss för att få en sista öl innan vi åkte hem. Mitt i sista ölen blev vi duktigt störda av Olas spö som stod i en riktigt brant båge. Han greppade spöt, tog i, och kom – Ingenstans!

Vi andra tvingades flytta undan våra öl och rensa undan det vi hade framme för nu stod en ymnigt, svettandes Kenai i fören med en motståndare värd sitt namn. Det var en batalj i solen där två kombattanter slet och drog men där vår kompis till slut fick ett övertag. Motståndaren från havets botten började sakta komma med uppåt medan svetten tilltog på Olas rygg. Efter någon minut insåg vi också att andra spön som hängde kvar med pilkarna nere var en del i matchen men vi kunde till sist, lite vanskligt avlägsna dem och nu var det bara Kenai mot ”Drottningen i djupet”.

Som tur är för oss alla så är han starkare än man tror, den gode Kenai. Han bände, vred och vevade och till sist låg hon där längs relingen. En 157 cm lång madam som bara väntat på en kille som han. Sjukt bra jobbat och den näst största fisken vi fångat var ett faktum. Ett gäng high fives innan vi släppte hällen vidare mot djupet och det nästan var dags för att avbryta dagen. Vi gjorde två släpp till där den mest remarkabla fångsten var kurres havskatt på ett par kilon.

Kvällen och middag blev en utebärs i solgasset följt av terassen och sen grillat/stekt kött med kantareller. Imorgon är det sista dagen på Å 2019. Vi får se vad den har i sitt sköte. ..

Tisdag 21 maj
Klockan ringde 06. Frukost, toalettkö och sen vidare mot båten. Även idag försökte vi få lite sej att meta på men återigen var det helt lönlöst. Det fanns ingen sej och vi har inte fått någon på hela veckan.

Vi hade bestämt att vi skulle köra flundra hela dagen och på guidens inrådan på norrsidan på förmiddagen och sydsidan på eftermiddagen då det det lämpar sig bäst i strömmarna. Sagt och gjort. Vi började med Eriks håla och sen betade vi av kanter, hålor, toppar och rännor men fisken den lös med sin frånvaro. Vi fick i princip ingenting och så fortsatte det hela dagen. Visst, Curre fick några småtorskar här och där och han landade en mindre hälleflundra på 79 cm men det var verkligen segt.

Vi fiskade oss upp på ”Flaket” och testade runt däruppe i ett par timmar men inget spektakulärt alls. När vi sen misströstade lite så bestämde vi oss för att göra en förflyttning till sydsidan av strömmen. Vi gjorde så men ingenting förändrades egentligen. Vi fick fortfarande ingenting med några få undantags torskar. Det var faktiskt rätt hårt arbete idag och vi gjorde nog mycket rätt men hade in turen på vår sida. När klockan närmade sig 15 bestämde vi att årets äventyr på havet skulle avslutas här och nu. Vi in över ett stilla hav, packade ur och städade båten. Guide-Alexander mötte oss skrattande på bryggan och sa ”idag har betesfisken kommit!”. Han visade sejen som stod mellan bryggorna i tusental. Han hade sänkt ner en häckla från bryggan och fått den full. Samma sej som vi och andra desperat har sökt med ljus och lykta hela veckan.

Vi fixade ordning packningarna, lagade mat och tankade upp båten innan vi bortåt 19 lade oss för att vila en stund innan vi skulle sätta oss bakom ratten. 20:55 rullade vi ut från campen med Kurre bakom ratten. Han avverkade de jobbigaste milen på småvägarna och den längsta sträckan innan PerT tog vid in över riksgränsen där Ola sen körde sista sträckan ner till Kiruna. Totalt såg vi 11 älgar, harar, havsörn och räv på vår nattliga färd. Flyg ner till Umeå och sen sista biten till Stockholm.

Veckan har gått fort. Den brukar gå fort men den här gick väldigt fort. Det är mycket som händer, det är högt tempo och många vakna timmar. Och det är djäkligt kul! Fisket har verkligen varit ”sådär”. Vi har absolut fått de stora men det har varit sjukt lång tid mellan huggen och när de väl biter på så är huggperioderna för korta. Vi har inte haft något mängdfiske alls och vi har inte sett röken av någon sej. Vädret har varit kanon! Det går knappast att få bättre vädret men å andra sidan var det uruselt förra året på Å. I båten hade vi ändå 38 fiskar överstigande 10 kilo varav 4 st var hälleflundror, det måste anses klart godkänt till snudd på riktigt bra. Vi har tre torsk över magiska 20 kilo och hela 13 över 15 kg vilket också får anses riktigt bra. Snitttorsken för veckan var hela 6,2 kg vilket med tydlighet visar att det vi fick, det var riktigt stort. Snittfisken totalt sett vägde 5,9 kg. Totalt sett landade vi nästan exakt på ett ton med 990 kg fisk.

Nu får vi se vad Team Capracol bestämmer sig för angående framtiden då vi för första gången på länge har många alternativ på bordet och inget bokat och klart.